Jag måste villigt erkänna att det kändes skönt att få packa väskorna och ge sig iväg där i slutet på mars. Våren hade fram tills dess känts som ett långt marathonlopp som aldrig ville ta slut. Aktiviteter, deadlines och andra saker som fanns med på den ständigt växande att göra listan, kändes snarare som måsten än som kul. Så jag såg fram emot den paus som resan ändå skulle medföra. Jag skulle inte kunna ägna mig åt så mycket annat än att fokusera på jobb och kanske något annat när jag väl var på plats. Nu har jag snart varit här nästan hälften av tiden och faktiskt börjar jag känns lite hemlängtan. Inte så att det känns speciellt jobbigt men nu känner jag mig redo att komma hem och börja pyssla lite igen. Fixa saker hemma, umgås med vänner, njuta av sommardagar och grillkvällar.
För idéer om hur jag ska göra hemma finns det gott om för tillfället. Sovrummet har jag nästan en klar bild i huvudet över hur det ska se ut, uteplatsen börjar också tar form. För att inte tala om köket som jag väldigt gärna vill göra något åt. Projekt finns det och dom lär räcka åt både soliga och regniga sommardagar! Nu ska jag bara se till en dra hem en liten vinst på lotto så vi har råd att genomföra dessa också.
Bilden är tagen under vår roadtrip längs västkusten för några veckor sedan. Minns inte exakt vart men längst sträckan mellan Newport och Florence var det iallafall.
Hoppas ni får en riktigt härlig söndag!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Borta bra men hemma bäst lyder ju ett ordspråk jag förstår om du börjar längta hem. Jag brukar bli hemsjuk bara efter någon dag.
Ha det så bra.
Vilken vacker bild! Ser härligt ut.
Hoppas du får en fin vecka!
Kram Sara
Vacker bild!
Så konstigt det måste vara att sitta där borta och planera...både nyttigt och bra att få lite distans. Men det klart att det blir skönt att komma hem och sätta alla idéerna i sjön...
Kramen.
Skicka en kommentar